Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med denna undersökning har varit att få ta del av förskollärares och grundskollärares olika syn på inkludering. Inkludering är ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och används på olika sätt. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där fokus läggs på att barnen lär genom samspel med andra, och ställde oss frågan ?Hur ser pedagoger på inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - så har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika ålderskategorier på ett semistrukturerat sätt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn på inkludering än vad förskolan har.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter.

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all".What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences..

Social exkludering är ett aktuellt samhällsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhället, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhällsproblem är relevant för att förstå behovet av ett mer integrerat samhälle och behovet av satsningar för att åstadkomma mer Social inkludering. El Sistema är en social verksamhet som använder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrån elever inom autismspektrumstörning. Frågeställningarna handlar om hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt lärares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet sker i interaktion mellan människor och att människor känner sig delaktiga i processen. Studien tar också stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.

Denna uppsats handlar om hur inkludering kan förstås och beskrivas. När politiker formulerar förändringar i skolan tolkas detta av skolornas huvudmän, rektorer och pedagoger. Förändringen förväntas sedan realiseras i skolan. Uppsatsens empiri bygger på tolkningar av specialpedagoger/-lärares meningskonstruktioner av inkludering i en mellanstor svensk kommun. Definitioner av inkludering i specialpedagogisk forskning utgår bl.a.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på inkludering av elever i grundskolan och vad de har för åsikter kring begreppet. Huvudfrågorna som studien grundade sig på var vad lärare ansåg om bristen på förändringar i skolan, hur de själva skulle vilja nå en skola för alla samt om de ansåg att full inkludering är någonting eftersträvansvärt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, där dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut så. Datamaterialet insamlades med hjälp av intervjuer med sex lärare. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjälp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstämmighet bland informanterna. De anser att full inkludering är ett mål att sträva emot.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med inkludering i Montessoriskolan samt den traditionella skolan. Vi ville ta reda på om det fanns några skillnader mellan dessa två verksamheter när det handlar om ett inkluderande arbete. Resultatet av våra undersökningar visar att begeppet inkludering är svårdefinierat, även om det framkom att arbetet i de två skolorna inte skillde sig anmärkningsvärt mycket. Samtliga pedagoger hade en positiv inställning till att arbeta inkluderande och vi väckte en nyfikenhet hos några när det gällde själva begreppet inkludering..

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Syftet med min studie är att få en förståelse för vilken syn pedagoger har på arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna få en djupare förståelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundläggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rättigheter till delaktighet oavsett vilken svårighet barnet har. Det visar även i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krävs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av särskilt stöd..